Drömmer du om ensam vårdnad?

En fråga som juristen ofta får tidigt i kundkontakten - när föräldrars gemensamma vårdnad om barn och/eller barns umgänge med den andre föräldern inte fungerar - lyder ungefär: " Kan jag få ensam vårdnad ?" Den rådsökande föräldern kan också formulera sig mer uppfordrande: "Jag vill ha ensam vårdnad, hur gör vi ?"

Juristen måste innan han kan besvara sådana frågor givetvis ta reda på en mängd faktiska omständigheter i det enskilda fallet. Exempel på frågor som måste ställas är vad som är bestämt eller avtalat rörande umgängets omfattning och hur det har blivit i praktiken. Hur deltar den andre föräldern (umgängesföräldern) i vårdnaden om barnet, hur är det med intresset för t.ex. barnets skolgång, hälsa och utveckling? Hur upplever barnet umgänget? Finns tecken på att barnet kan fara illa hos umgängesföräldern?
Lika viktigt för juristen är dock att övertyga sig om att föräldern förstår vad det innebär att ha ensam vårdnad och att barnet har rätt till umgänge med den förälder det ej bor tillsammans med.
Det visar sig ej sällan att föräldern har en oklar uppfattning om vilken förändring av föräldrarnas och barnets/barnens situation ett avtal eller förordnande om ensam vårdnad kommer att medföra. En inte så ovanlig missuppfattning är att ensam vårdnad innebär att vårdnadshavaren har betydligt större möjligheter att påverka, hur den andre förälderns umgänge skall utformas, än vad som är fallet vid gemensam vårdnad.
Det är emellertid ytterst domstolens bedömning om vad som är till barnets bästa i det enskilda fallet som är avgörande för hur omfattande och på vad sätt umgänget skall utformas. Barnet har alltså rätt till ett umgänge anpassat efter dess behov oberoende av om föräldrarna har gemensam vårdnad eller om ensam vårdnad gäller.

Domstolens utgångspunkt vid bedömningen av en ansökan om ensam vårdnad är att barnet har behov av ett gott och nära förhållande till båda sina föräldrar och att detta bäst tillgodoses om föräldrarna har ett gemensamt ansvar för vårdnaden. På samma sätt som beträffande umgänget skall vid bedömningen av vårdnadsfrågan endast fästas avseende vid vad som är bäst för barnet.
Vid bedömningen av vad som är "barnets bästa" skall enligt Föräldrabalken (lagen) beaktas särskilt följande omständigheter:
1. "risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa"
2. "barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna."
I lagtexten tillägges därefter: "Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad"

Vad krävs då för att att antagandet om att gemensam vårdnad för det mesta är det bästa för barnet inte skall gälla?
Föräldrabalken säger att vid bedömningen skall rätten fästa avseende särskilt "vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. 

RING 0728-452258