Johanneshovsjuristen

Verksamhetsområde

Gratis rådgivning!

Johanneshovsjuristen erbjuder dig kostnadsfri juridisk rådgivning per telefon eller e-post:
info@johanneshovsjuristen.se

Var du än bor i Sverige är du välkommen att kontakta oss och berätta om ditt problem.

Telefontid: Mån-fredag 08-18
Telefon: 0728-452258

Du kan även använda vårt kontaktformulär »

Mor och son

Vi är en juristbyrå med familjerätt som specialitet särskilt inriktad på att finna lösningar när föräldrar inte kan komma överens i frågor rörande gemensamma barns vårdnad, boende och umgänge. Genom mångårig verksamhet som rättshjälpsbiträde och juridiskt ombud i tvister på detta rättsområde har vi förvärvat en gedigen erfarenhet av domstolsprocesser och kunskap om rättspraxis. Detta ger oss möjlighet att göra en korrekt juridisk analys, föreslå de rätta åtgärderna och att alltid med personligt engagemang effektivt företräda våra klienter i och utanför domstolen.

DOMSTOLSPROCESSEN

Även om man anstränger sig att komma överens visar detta sig ofta omöjligt och då kan det bli aktuellt att överväga att inleda en domstolsprocess. Man bör i denna situation kontakta en erfaren familjerättsjurist för rådgivning. Tillsammans kan ni gå igenom omständigheterna i just ert fall och komma fram till en bedömning av det rättsliga läget och förutsättningarna för att uppnå en önskad förändring.

Exempel på hur en domstolsprocess kan inledas:

Första steget, om mötet med juristen leder till klientens beslut att en förändring måste ske, blir ofta att låta juristen skriva ett brev till den andra föräldern (motparten) och berätta hur familjesituationen upplevs och vad som bör förändras rörande t.ex. vårdnaden. Brevet avslutas ofta med en upplysning att stämningsansökan kommer att inges till tingsrätten, om motparten ej svarar inom viss tid. Skulle motparten ej svara eller om denne helt avvisat framförda önskemål och fortsatt diskussion för tillfället förefaller meningslös, kan juristen ges i uppdrag att inge stämningsansökan till tingsrätten. Stämningsansökan sändes av tingsrätten till motparten med uppmaning till denne att svara inom viss tid och ange sin inställning till önskemålen (”yrkandena” på juristspråk). Motpartens svar (svaromål) skall innehålla besked om denne går med på (medger) eller ej går med på (bestrider) yrkandena.

Efter att svaromålet inkommit till tingsrätten och under förutsättning att motparten bestridit yrkandena föreläggs parterna ofta att förtydliga sina ståndpunkter och när tingsrätten bedömer att ytterligare skriftväxling ej krävs kallas parterna till en förhandling i tingsrätten, en ”muntlig förberedelse”.

Den muntliga förberedelsen

Denna har till syfte, dels att förbereda målet inför den slutliga förhandlingen, huvudförhandlingen, då målet slutligt skall avgöras, dels att ge domstolen tillfälle att försöka få parterna att lösa konflikten redan vid förberedelsen och därigenom undvika en kostsam och påfrestande huvudförhandling.

Flertalet mål rörande vårdnad, boende och umgänge avgöres redan vid den muntliga förberedelsen och då ofta på så sätt att parterna ingår en ”frivillig överenskommelse” eller som det uttryckes i lagtexten uppnår ”en samförståndslösning”. Sedan domstolen konstaterat att överenskommelsen är förenlig med barnets bästa, avger den en dom i enlighet med parternas överenskommelse.

Domstolen är skyldig att verka för en samförståndslösning i tvister rörande vårdnad, boende och umgänge, om en sådan kan antas vara bäst för barnet. Det är dock viktigt att betona att en part inte får känna sig tvingad att delta i en förhandling rörande en sådan lösning. Man har alltid rätt att få sin sak prövad och avgjord i sak vid en huvudförhandling.

Att domstolen skall verka för en samförståndslösning och samtidigt har ett självständigt ansvar för att utreda vad som är bäst för barnet bidrar ofta till att avdramatisera domstolsförhandlingen. Ordföranden ”domaren” vid den muntliga förberedelsen väljer ofta att börja med att söka få parterna att inrikta sig på frågor där de kan komma överens. Detta gör att samtalsatmosfären som regel blir lugn och saklig.

INTERIMISTISKA BESLUT

Vid den muntliga förberedelsen fattas också beslut som inte kan uppskjutas, t.ex. beslut om vårdnad, boende och umgänge under tiden fram till att tingsrätten fattat slutligt beslut eller föräldrarna har träffat avtal om frågan som har godkänts av socialnämnden eller domstolen har beslutat annorlunda.

VÅRDNADS-, BOENDE- OCH UMGÄNGESUTREDNINGEN

Skulle föräldrarna ej kunna komma överens vid den muntliga förberedelsen kan tings- rätten, om den så finner behövligt, ge i uppdrag till socialförvaltningen i den kommun där barnet är bosatt att göra en utredning med syfte att ge domstolen ett underlag för sin bedömning av vilken lösning som är bäst för barnet. Den enhet inom förvaltningen som genomför utredningen kallas i de flesta kommuner för ”Familjerätten”, som trots namnet inte är någon domstol. Hur omfattande utredningen blir beror på vilken fråga som är tvistig och på domstolens bedömning av vad som behöver utredas.

LAGAR OCH RÄTTSPRAXIS

Föräldrabalken kallas den lag där bland annat huvudreglerna om barns rättigheter och föräldrars skyldigheter regleras. Nedan ges en kortfattad presentation av några viktiga regler och innebörden av vanligt förekommande begrepp i lagtext och rättspraxis.

BARNETS BÄSTA

En ledande tanke i föräldrabalken är att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Lagen anger följande omständigheter som särskilt skall beaktas vid bedömningen:

1. ”- risken för att barnen eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa

2. ”- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Därefter tillägges i lagtexten: ”Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad

Lagens nuvarande formulering, hur begreppet ”barnets bästa” skall förstås, infördes genom en lagändring 2006 efter en livlig rättspolitisk debatt med kritik mot att domstolarna ej varit tillräckligt uppmärksamma på risken för att barnet utsätts för övergrepp eller på annat sätt far illa och att man till synes ofta endast lagt vikt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

BARNETS GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER

Enligt föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Det sägs även att barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

VÅRDNAD

Vad betyder det att ha vårdnaden om ett barn?

Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets grundläggande rättigheter, som angivits i föregående stycke, tillgodoses. Vårdnadshavaren svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem. Vårdnaden består till dess att barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap.

Vad betyder att ha gemensam vårdnad?

Gemensam vårdnad innebär att båda föräldrarna har vårdnadsansvaret. Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna om dessa är gifta med varandra och i annat fall av modern ensam.

Vad betyder att ha ensam vårdnad?

Vid ensam vårdnad har endast en av föräldrarna vårdnadsansvaret.

Vem är vårdnadshavare?

Vid gemensam vårdnad är båda föräldrarna vårdnadshavare. Även en förälder som ej bor tillsammans med barnet är vårdnadshavare vid gemensam vårdnad. Vid ensam vårdnad är endast en av föräldrarna vårdnadshavare.

BOENDE

Vad menas med barns boende och att barnet bor hos eller tillsammans med en av föräldrarna ?

Barnet anses boende där det normalt bor. Uppehåller sig barnet tillfälligt på annan plats t.ex. på ferier eller vid umgänge hos umgängesföräldern i t.ex. dennes hem anses det ej bo där.

Vad menas med växelvist boende?

Vid växelvist boende bor barnet ungefär lika mycket hos båda föräldrarna. Hur det växelvisa boendet i praktiken skall utformas måste i domstols förordnande eller i avtal mellan föräldrarna vara så noggrant beskrivet att det kan verkställas, dvs. det måste t.ex. framgå tidpunkter då barnet skall lämnas och hämtas.

Vem är boendeförälder?

Boendeförälder är den förälder barnet bor hos stadigvarande. Vid växelvis boende är båda föräldrarna boendeföräldrar. Vid ensam vårdnad är vårdnadshavaren också alltid boende- förälder.

UMGÄNGE

Vad menas med barnets rätt till umgänge?

Föräldrabalken säger att barnet skall ha rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Denna förälder kallas umgängesförälder. Vid bedömningen av hur omfattande umgänget skall vara är det enbart barnets behov och intressen som skall beaktas. Någon umgängesrätt för föräldern finns ej. Barnets ålder, avståndet mellan föräldrarnas bostäder, barnets vilja och andra omständigheter i det speciella fallet avgör domstolens bedömning hur omfattande och på vad sätt umgänget skall utformas. Ett litet barn behöver t.ex. täta men kortare kontakter vid umgängestillfällena för att bibehålla en trygg gemenskapskänsla med umgängesföräldern. Utgångspunkten vid bedömningen är att det generellt är till barnets bästa att ha en god och regelbunden kontakt med båda föräldrarna.